Skalor, ett samband i taget
Formlerna räknar halvtoner från grundtonen. Sista 12 betyder oktaven, inte en ny tonklass. Exemplen visar tonnamn, inte fingersättningar.
Börja med intervall
I tolvtonig liksvävande temperatur är halvtonen minsta steget: ett gitarrband eller närmaste pianotangent, även svarta tangenter. Ett helt tonsteg är två halvtoner. Räkna från grundtonen, inte bara vita tangenter. Vid oktaven återkommer tonnamnet och frekvensen fördubblas.
- Halvtoner från grundtonen
- 1 helton = 2 halvtoner
- Tonexempel
- Halvton och helton: C–Db: 1 · C–D: 2
Prova själv
Spela C–Db–D långsamt och jämför helt och halvt steg.
Durskalan
Den har sju olika toner. Mellan steg 3–4 och 7–8 ligger halvtoner, annars heltoner. Transponering byter namn men behåller avstånden. Musik i dur kan ändå innehålla lånade ackord och kromatiska meloditoner.
- Halvtoner från grundtonen
- 0–2–4–5–7–9–11–12
- Tonexempel
- C-dur: C D E F G A B C
Prova själv
Spela upp och ned och skapa sedan en fyrtonig fras som landar på C.
Naturlig moll
Jämfört med dur på samma grundton sänks steg 3, 6 och 7. A-moll delar toner med C-dur men har A som centrum. Parallelltonarter delar förtecken; varianttonarter delar grundton. Harmonisk och melodisk moll ändrar andra steg.
- Halvtoner från grundtonen
- 0–2–3–5–7–8–10–12
- Tonexempel
- Naturlig a-moll: A B C D E F G A
Prova själv
Jämför C-dur och naturlig c-moll med C som centrum.
Dur- och mollpentatonik
Pentatonik har fem toner per oktav. Dur använder 1, 2, 3, 5, 6; moll 1, liten ters, 4, 5 och liten septima. De öppna avstånden underlättar fraser men garanterar inte att varje ton passar varje ackord. Rytm och upplösning spelar också roll.
- Halvtoner från grundtonen
- Dur: 0–2–4–7–9 · Moll: 0–3–5–7–10
- Tonexempel
- C-dur- och a-mollpentatonik: C D E G A · A C D E G
Prova själv
Använd tre toner, upprepa rytmen och ändra bara sluttonen.
Mollbluesskalan
En vanlig bluesskala med sex toner lägger en förminskad kvint till mollpentatoniken. Den ger ofta övergående spänning. Strängböjningar, flexibel intonation och rytmisk frasering ryms inte helt i en lista liksvävande toner. Det finns andra definitioner; detta är en utgångspunkt.
- Halvtoner från grundtonen
- 0–3–5–6–7–10–12
- Tonexempel
- Mollblues på C: C Eb F Gb G Bb C
Prova själv
Gå från F via Gb till G och lös upp till C.
Modus och tonala centrum
Jonisk, dorisk, frygisk, lydisk, mixolydisk, eolisk och lokrisk ordnar en tonsamling kring olika centrum. Dorisk har stor sext jämfört med naturlig moll, lydisk höjd kvart jämfört med dur och mixolydisk liten septima. En bordun eller upprepad grundton hjälper örat att höra skillnaderna.
- Halvtoner från grundtonen
- Jonisk: 0–2–4–5–7–9–11 Dorisk: 0–2–3–5–7–9–10 Frygisk: 0–1–3–5–7–8–10 Lydisk: 0–2–4–6–7–9–11 Mixolydisk: 0–2–4–5–7–9–10 Eolisk: 0–2–3–5–7–8–10 Lokrisk: 0–1–3–5–6–8–10
- Tonexempel
- D-dorisk: D E F G A B C D
Prova själv
Jämför naturlig d-moll och D-dorisk. Behåll D som centrum och byt bara Bb mot B.
Från skala till fras
Välj grundton och skala. Sjung eller spela en kort idé, lämna en paus och svara. Jämför tonerna med ackordet under. Att höra några toner lämna och återvända hem ger mer än att rusa genom alla skalor. Välj ett bekvämt register och sluta vid obehag.
- Halvtoner från grundtonen
- Grundton → fras → paus → återkomst
- Tonexempel
- Fras i C: C E G E · D F E C
Prova själv
Öva långsamt med metronom. Ändra rytmen eller en ton, inte båda samtidigt.
